3 h och fyrtioelva blandade kanslor

~ ~ ~ ~ ~ ~


Jaha, da var det har aventyret vid dess ande... om 3 h aker bussen tillbaka till L.A.
Jag kanner mig nastan helt tom, fast med massor av kanslor i mig anda.
Jag alskar Ironwood, alskar av hela mitt hjarta. Grisarna har verkligen fangat mig och jag kan inte fatta att det redan ar slut...

Forsta dagarna langtade jag tills att det skulle vara slut, men det var ju for att den dar javla rednecken jobbade dar da. Han var pa mig hela tiden och var dryg.
Nu ar han borta sa nu ar det bara trevligt folk kvar, och jag har verkligen borjat tycka om allihopa och komma nara dem.
Jag kunde inte saga hejda till nan igar for det gjorde for ont.
Istallet gick jag upp till Dexter och grat och gosade, och njooot av sista eftermiddagen ute i oknen. Lugnet, solen, varmen, faglarna som susar forbi over huvudet, bergen, kaktusarna, Dexters sma grymtanden. Jag bara grat och grat.
Nar jag kom ner till huset igen hade de flesta av tjejerna akt hem, sa jag slapp avsked med dem. Elisa (inte Alyssa tydligen... har trott hon hetat de hela tiden.) lamnade en lapp pa min sang, och skrev att det var trevligt att traffas. En san liten lapp betydde mycket! Sa jag sparade den.
Taryn bakade brownies och gav mig en pase full. Huuur goda som helst, veganska. Det varmde verkligen, nastan sa jag grat redan da...
Nar Tim kom in i huset kunde jag inte ens titta pa honom, sa jag latsades packa tills han gatt ut igen. Sa det var det avskedet. Jag kunde bara inte! Skulle ha gratit ogonen ur mig och sett helt dum ut.
Donna och Tressie sa hejda till mig, att jag varit fantastisk och ar valkommen tillbaka nar som helst. Det gick att saga hejda, fast graten satt i halsen.

Mary och Ben tog ut mig pa middag igar och sa aven de att de ar sa glada att jag kom. Inte bara det faktum att jag kom i precis rattan tid. En av deras anstallda stack dagen innan jag kom och lamnade dem i sticket.
Sa jag har kunnat hjalpa dem enormt mycket.
Sen sa de att jag jobbar bra och ar palitlig. Och normal.
Jag menar, halften av de som jobbar darute... ok, mer an halften har/haft problem med droger, halsan, sprit, setat i fangelse osv.

Nar vi var ute och akte igar pa vag till restaurangen sa fick jag lite nyheter om hetingen. Tydligen ar han typ 31 ar. Spelar trummor i ett band (HETT!). Ar gift med sin brud, som ar typ 40. Har tva barn. Inte jobbar, han betalar pengar till farsan, for hon har ju inga. Han spenderade hela sin sparkassa till att betala av hennes lan.
Hon sager sig vara sjuk pa alla mojliga satt, ha anorexia fast hon ar overviktig. Och kan inte lyfta ett finger.
Ar i deras husvagn heeela dagarna.
Han ar deppig som fan, tar massor av mediciner och har blivit helt forandrad under de senaste aret. Forsokte tydligen ta livet av sig for nagra manader sedan, men hon raddade honom och tog honom till akuten.
Jag tror han ser henne som sin raddande angel, sitt hela liv. Fast hon egentligen inte ger nanting mer an att vara dar i husvagnen och leva pa hans pengar.
Jag fattar ingenting, ingen fattar nanting.
Folk som kannt honom innan han blev dalig tror inte att det ar samma manniska.

Tank va, vilka liv. Jag har mott sa olika manniskor har, alla har en historia att beratta, ofta en hemsk sadan.
Och sa denna unga, assnygga man som skulle kunna fa vem som helst pa fall. Han ar het, snall, alskar djur, ar omtanksam, heeet...
Han tar det nastan samsta och nojer sig med det. Och tanker leva resten av livet i en javla husvagn med en fru som inte gor nanting? Ar det ett liv??

Jag fattar bara inte.

Jag kanner mig nastan nojd med resan faktiskt, det har varit mycket att ta in och jag vill nastan hem nu pa en gang till mitt underbara liv dar hemma. Saknar min familj, mina rattor, "mina" barn...
Jag vill jobba ihop en massa pengar sa jag kan skanka till Ironwood.
Mary sa inte hejda ikvall nar hon akte utan vi ses snart igen. Och det tanker jag halla mig till!
Inga hejda, for det klarar jag inte av.

Hoppas det ar bra med er alla som laser detta, njut av era liv och gor det basta av dem!

Peace out maaaan
<3

Min dag

~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~

Det har verkligen varit min dag idag, helt underbart!
Jag vaknade och var jattemunter av nan anledning, gick och nynnade och var allmant pa bra humor hela morgonen.
Jag gjorde min vanliga syssla pa morgonen, namligen att hoa. Hoa och knuffa in filtar i husen.
Nar jag kom ner till Phase 5 sa var hetingen dar, Tim heter han. Orka kalla honom hetingen hela tiden, nu ar han ju inte ens har inne sa da vet han inte att jag skriver om honom :)
Tim var dar och skulle mata grisarna. Nagra av grisarna ater i speciella feeding pens, varfor vet jag faktiskt inte. De brakar ju ganska mycket grisar, sa kanske de inte far ata sin mat ifred annars.

Anyways. Tim haller pa att forsoka fa in en av grisarna i sin feeding pen men denne vill inte. Han lockar pa den och haller pa men grisen vill bara folja efter mig. Vi lockar pa den tillsammans men den ar bara virrig och vagrar ga in. Tim gar och matar nagra andra sa lange och jag fortsatter locka pa den och till slut gar den in.
Tack, sager Tim glatt och ler.
Nemas problemas!

Sedan fortsatter dagen att vara allmant munter, jag hoar klart och borjar vattna at dem.





Med vattna menas alltsa att man byter vatten at dem, fyller pa i poolerna och staller iordning matskalarna.


Under tiden jag vattnar sa haller de flesta andra pa att ge Buttercup, en av storgrisarna, sina sprutor.





Buttercup





Buttercups syskon. Dessa fyra grisar kom som sma hogletts till Ironwood och Tim tog hand om dem, spenderade massor med tid med dem och uppfostrade dem som sina barn, hett jaaao :)


Da var dom sma hogletts, nu ar de enorma hogs.
Grisarna vaxer sig sjukt stora, vi har ju avlat pa dem att bli sa stora som mojligt innan vi slar ihjal dem.
Later man darfor grisarna leva langre an de 6 manader de lever som slaktgrisar sa vaxer de sig enormt stora och far problem med fotterna.
Buttercup maste darfor fa sprutor 1 gang i veckan. Sa stor som hon ar tar det ca 6-7 man att halla fast henne.
Skinnet ar hart och idag sa gick nalen av precis nar Mary stuckit klart. Den ramlade ner pa marken och gick inte att hitta.

Tim fick stanna kvar och leta.
Han var sa sot dar han krop runt pa alla fyra och silade hoet genom fingrarna. Nal i en hostack poppade upp i min hjarna och jag bara kande att jag maste fa saga det, hoho.

Sa jag skyndade mig att vattna klart och gick ner och bah:
Hey, are you looking for a needle in a haystack?
Han skrattade och bah: Jo, det gor jag faktiskt.
:)

Min dolda talang ar att hitta sma saker som verkar helt puts vack. Jag vet inte varfor men jag kan stalla in ogonen att leta efter sma prylar och hitta dem snabbt. Sa jag visste att jag skulle hitta nalen.
Stod och spanade, sag ingen nal. Mary kom och fragade hur det gick, och Tim sa att nej den gar inte att hitta, jag far skyffla bort allt ho och hoppas den ligger dari.
Jag backar nagra steg, och vad ser jag framfor mig, jo nalen.
Katching!
Oh, oh there it is!
Yaaay for mig!
Good job, you found it! Sager Tim. We acctually found the needle in the haystack.
:D

Efter det sa har dagen bara blivit annu battre. Det har varit varmt och skont, jag har tagit kort, gosat med Dexter, pratat lite smatt med Tim, gosat med Wendy, tagit en promenad och solnedgangen var GALET vacker.
Igar sa Taryn dessutom att jag har gjort ett jattebra jobb har. Det slog henne att utan mig hade de fatt lite panik, inte hunnit med allting som behovs, och Mary sa det idag hon med. Att jag gjort ett kanonjobb och verkligen hjalpt dem.
Det kanns awesome! :)




My gosh, Dexter ar sa soooot. Man blir sa glad av att se honom eller hora honom. For later det gor han, grymtar sa jakla gulligt. Grisarna gar och lagger sig redan runt 16.30 men jag chansade pa att Dexter skulle vara vaken.
Och det var han!
Sa fort han sag mig sa borjade han grymta glatt, skutta fort, fortare och superfort, och nastan skrika. Sa javla soooot :) Ah! Vill haaaa.

Sen gosade han ner sig och vi mos en stund.




Visst ser han nojd ut? :)




Och han har varldens absolut sotaste rumpa!

Lite bilder nuda!

~ ~ ~ ~ ~ ~ ~

Har ju fatt lana Alyssas kamera sa kan antligen ta lite bilder pa stallet! :) Hetingen akte dock ivag precis nar jag blev ledig och fick chansen att fota... men men. Kanske lyckas idag istallet!

Nu aker jag snart tillbaka, imorrn aker jag in till stan med Mary och Ben och ska ata middag med dem, och sen pa mandag gar bussen tillbaka till L.A. Ska bli skont att komma tillbaka till storstaden igen, finns lite mer att gora dar an har ute :) Men jag har verkligen njutit av att vara har, verkligen tyckt om det.
Kanns ledsamt att lamna allt faktiskt. Har varit en underbar upplevelse som jag kommer minnas med gladje for alltid!
Sa i host om jag aker till L.A igen en kortis sa kommer jag forsoka ta mig hit och halsa pa ocksa!




Sota Toby




Klappa klappa :)




Han ar sa gullig den dar grisen. Och mina skor ar mer bruna an grona nu. Knas!




Grisnasa




Toby och Gracie




Peewee ar sot som socker, utanpa. Inuti ar hon en elaking som man ska passa sig for. Hon har huggit mig i benet mer an en gang...




Sa har bor de, de som bor ensamma nere i sina "pens". De ar sjuka, eller nya och ska sa smaningom introduceras till de stora falten.




Rynkelgubbe :)




Gracie closeup




Karma ar ocksa sockersot, men bitsk







Pepper som har opererats och far sova i ladan




Alla pooler som inte anvands just nu




Ett av falten, Special Needs




Min skugga over East faltet




Nasse som chillar i solen. Sotaste benen!

Mer bilder kommer ikvall yaoo!

Tagg i fingret

~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~

Jadu Micka, intresse for godis har jag ju inte alls egentligen, tycker bara om choklad :) Det var ju egentligen tankt att benet skulle vara psykadeliskt och bara skumt men sen blev det na slags godisland av det istallet. Sa det far fortsatta pa det, blir nog bra! :)

Jag fick nyss en kaktustagg i fingret och javlar va ont det gjorde ska jag be att fa tala om. Sa liten sa den knappt syntes var den, men satan i gatan vad ont den gjorde att dra ut med pinzett.
Ben berattade for mig nar jag kom hit att man ska passa sig for just den kaktusen for det ar ett helsike om man far en pa sig.

Det fick jag erfara idag. En liten del av den lag pa marken sa jag skulle ta bort den sa inte grisarna gar pa den. Tog min handske och slog pa den sa den fastnade och sen skulle jag bara dra loss den fran handsken. Da fastnade den pa mig istallet. Dom har liksom hullingar pa topparna som biter sig fast i huden och det gor skitont att dra loss dem.
Nu dunkar det i tummen, dar den lilla lilla stickan satt. Helt galet hur nagot sa pyttepytte kan fastna sa hart och gora sa ont.
Jaja, lever gor man iaf och jag ska inte gnalla, om bara nagon vecka hanger jag forhoppningsvis i krokar, och det kommer nog gora snappet annu ondare!

Kort inlagg innan laggdags

~ ~ ~ ~ ~ ~ ~

Jag satt precis och bestallde lite saker fran Body Shop och det slog mig om den dar gangen jag fick hem ett paket pa 4 kg med massa sponsrade hygienprodukter till Djurens Ratts lotteri. Mamma tog emot paketet och trodde det var 4 kg antirynkkram fran sina arbets"kamrater". Assa, har man varldens roligaste, basta familj eller? :)
Hon ringde t.om till foretaget och fragade vad det var och forklarade laget. De lar ju ha haft kul at det pa fikarasten sen!

Sen kom jag pa att hetingen och jag blir sa lojligt nervosa sa fort vi hamnar ensamma. Vi vet liksom inte vad vi ska gora! Idag holl jag och en av tjejerna, Alyssa, pa att lagga in mattor i the feedingpens. Hetingen kommer gaende och ska ta in en gris som ar ute i rasthagen men han vet inte vart den bor. Sa Alyssa erbjuder sig att ta in grisen och kvar star jag och hetingen. Vi sneglar pa varandra och ler och bah: jahaaaa, sa... jora.
Sager ingenting, bara liksom ler och ar akward. Han lunkar ivag efter en stund och jag kan andas ut. Varfor ska man alltid fa hjarnslapp nar det galler, nar man faktiskt far chans att prata?






Jag kom pa att jag skulle googla och se om jag kan hitta en bild pa honom, men icke. Typ pa alla andra som jobbar har men inte honom. Jag vet att han har facebook men kan inte hitta honom dar. Jag forsokte se pa Wendys halsband igar om det star hans namn men kom inte riktigt at, hon skulle bara slicka pa mig. Ska forsoka se nasta gang jag far chansen!
Har ar Mary iaf :)





Och det har ar val en extrem sot bild pa en sotis gris!
Imorrn kommer det forhoppningsvis mer bilder harifran :) Har vi tur sa hamnar hetingen pa en bild! Om jag sa bara far med ryggtavlan pa han sa ar det alltid nagot. :D

Mala med nalar


~ ~ ~ ~ ~ ~


Ah vad jag langtar efter att tatuera mig! Suget bara drar i mig, vill nu nu nuuu! Dollarn ar sa lag dessutom att det skulle lona sig att fa det gjort nu. Forhoppningsvis haller den sig lag sa jag hinner, knappt tva veckor kvar ju! :)

Jag har tankt lite pa hur jag ska avsluta benet och har kommit pa att jag ska fortsatta nerat pa foten, alltsa fortsatta med sodafloden, sa att det ar rosa, ebbar ut i lila och slutligen blatt. Och i det bla vattnet ska det simma Swedish Fish godisfiskar, typ en rod och en gron och kanske en gul.



Och sa pa angen bredvid ska det sta en Ahlgrens bil, en rosa, med en gummibjorn pa sig eller bredvid sig. En annan gummibjorn kanske ska spela golf med en candycane. Eller ha en candycane som kapp. Eller kanske en liten gummibjorn ska leka kapphast med en candycane. Jag vet inte, men helt klart maste jag ju ha en candycane med.
Och pa himlen funderar jag pa att ha ett fluffigt sockervaddsmoln.
Pa angen ska det aven finnas typ 2-3 tander som det star RIP pa. For godis ar ju anda tandernas varsta fiende. Sa det blir ju bra. Kanske ha en jellybean som gar ut med en lakritshund i koppel ocksa. Godissnore koppel.
Sen far det nog inte plats sa mycket mer.














Vad tycker ni, later det bra?

Bara 4 dagar kvar...

~ ~ ~ ~ ~ ~




I brist pa annat sa far ni bilder fran i hostas :) Battre an inget ju!


Det kanns valdigt trakigt att aka tillbaka om bara 4 dagar. Nog for att jag har saknat L.A och allting dar och fran och till raknat ner och langtat tillbaka. Men nu nar jag kommit in i rutinerna har och lart kanna bade folk och grisar sa kanns det ledsamt att behova lamna allting.

Det har blivit en del av min vardag att hora grisar grymta, jag alskar mornarna sarskilt nar de precis har vaknat och ar hungriga och gar i stora flockar och grymtar. Det later valdigt speciellt :)
Inatt var det iskallt och vattnet har frusit sa nar man haller ut vattenskalarna och ska fylla pa nytt sa kommer grisarna och tar en isbit och bar ivag med den. Det ser sa himla roligt ut!
For att inte tala om Dexter, den lillskrutten. Nar man ger dem brod sa tar han en langst ut pa tippen, haller huvudet hogt och skuttar ivag med den sa glatt. Han har en sa fin gang den killen, han trippar liksom fram nar han springer, som hundarna gor nar de gar fint :) Tripp tripp tripp!

Sa ja, jag kommer verkligen sakna detta stallet. Men! Jag kommer aka tillbaka, alla ganger. Maste halsa pa sa ofta jag kan och se hur det gar for dem :) Mary och Ben ar sana underbara manniskor, som verkligen ger allt for dessa djur. De har rest tillsammans massor, volontararbetat och nu nar de pensionerades sa skulle de ta det lugnt, resa lite mer och bara chilla. Men sa hamnade de ute i oknen med 600 grisar att ta hand om :) Och inte klagar dom for det, det ar deras calling. Det ar bara synd att ett par av de som jobbar har inte bryr sig ett smack om varken grisarna eller syftet med stallet... dom har problem med bemanningen och det verkar inte bli sa mycket battre framover pa ett tag...
Onskar jag kunde se mig sjalv jobba har nat ar men jag pallar inte med att det ar sa varmt typ 9 manader om aret.







Hetingen da, imorse sa kom han in genom dorren nar vi hade mote infor dagen. Alla andra nickar lite som hej, om ens det men jag far ogonkontakt och ett leende. Sen nar jag ska ga ut genom dorren sa tittar han pa mig och jag tittar upp och han ler igen och sager godmorgon.
Den ni! Special treatment till Ande :D
Under dagen har vi stott pa varandra pa olika stallen och nastan fatt jobba ihop. Hans svaghet hittills som jag markt ar att han verkar osaker. Han har ju jobbat har i over fyra ar men han blir valdigt osaker nar han far nagon med sig som han maste ge sysslor till.
Det ar lite av en turnoff for mig, jag vill ha man som vet sina grejer och som ar sakra pa sin sak :) Men men, skit samma, han ar ogongodis och han ar trevlig, det duger finfint for mig!

Jag bad en av tjejerna att ta med kamera imorgon sa vi kan ta lite kort och det skulle hon forsoka komma ihag :) Hon behover ocksa ta lite kort sa det passade bra. Sa imorgon hoppas jag pa att kunna visa er lite mer bilder harifran! Jag ska aven kopa boken som en av tjejerna skrivit om garden, sa den kan ni fa lasa pa min framtida toalett sen :) Det ni, det kommer vara sa roliga bocker dar att ni kommer vilja sitta darinne i timmar! :)
Hoho, hetingen kom just in, yaaay







Sotpojkarna far avsluta det har inlagget.
Om det inte var iskallt ute sa skulle jag ta en promenad... kanske gor det sen. Om det ar fin solnedgang.
Ska spana pa lite tattoos, gor ett inlagg om det sa lange :)



Jora sa att...

~ ~ ~ ~ ~ ~ ~

Jag ar halvt anfadd efter att ha jagat efter hetingens hund langs vagen. Hon kom och halsade pa mig nar jag satt pa trappen, utan sin pappa saklart... men iaf, jag gosade med henne en stund och sen gick hon ivag.
En stund senare ser jag en bil utanfor tomten som tvarnitar och kor, bromsar och kor. Snart fattar jag varfor, det ar ju hunden som jagar den.
Bilen forsoker kora ivag men hunden springer kors och tvars sa den kan knappt kora framat. Jag ropar pa hunden men hon lyssnar inte. Jag springer ut och hoppar over staketet och fortsatter ropa.
Bilen lyckas kora ivag en bit, sen stannar den nar hon springer framfor den och sa haller dem pa ett tag.
Nu ar de ganska langt borta och nar hunden antligen ar bakom bilen sa trycker foraren gasen i botten och speedar ivag med hunden som en greyhound kutandes efter.
Jag ropar forgaves och springer lika snabbt jag. Nog for att jag fattar att hon nog kommer tillbaka nar hon trottnat men man vet ju aldrig, tank om hon faktiskt blir overkord och foraren sticker. Bilen aker och hunden sitter och stirrar pa mig langt dar borta pa vagen. Hon kommer glatt springades nar jag ropar och vi gar tillbaka tillsammans.
Tva av tjejerna som jobbar har stod utanfor och vantade for de hade sett hela handelseforloppet. De tycker inte riktigt om att hunden springer los for hon ar tydligen inte sa snall mot deras hundar och springer ofta bort dessutom.

Anyways, jag satter mig och andas och gosar med hunden igen nar hennes hete agare kommer gaende. Han ler sa dar fint och mitt hjarta klappar som besatt av bade springmarschen och hetingen framfor mig.
Jag jagade just efter din hund langs med vagen, skamtar jag.
Haha, ja hon gor sadar ibland, sager han. Men hon vet vart hon bor sa hon kommer tillbaka.
Ja jag fattade nastan det sager jag, bushund!
Sa skrattar vi lite sadar ni vet.
Sen bah, silence. Typ, vad ska man saga nu? Han fragar hur jag trivs har ute och vad fan tror ni jag sager?? Jo jag trivs bra, alskar det har ute, men det blir lite ensamt att bara vara har ute.

VA?? Varfor sa jag sa??? Javla skithjarna, kunde den inte sagt nat annat??!!
Snabbt som attan fortsatter jag och bah: men jag aker ju snart tillbaka, sa jag njuter av att vara har. Det ar sa himla vackert, alskar att ta promenader har langs vagen.
Ja, sager han, det ar jattevackert. Jag tar alltid promenader har efter jobbet.
Aha, bra tanker jag, vet jag det :)
Och igar lag jag och kollade pa stjarnorna inlindad i filtar pa trappen, fortsatter jag. Sa himla vackert! Sant ser man ju aldrig i L.A.
Na, sager han, det ar som en annan varld. Natterna ar helt fantastiska.
Sen bah, jaha, det var det, vad ska jag nu saga.
So, how are you doing? sager jag.
Bara bra, sager han. Var inne i stan idag och utrattade arenden, handlade mat osv.
Nice, sager jag och tittar pa Wendy (hunden) och lockar pa henne. Sa hon kan typ lagga sig ner och gosa och bryta den dallriga stamningen som ar i luften.
Hon lyder saklart och gosar ner sig och jag bah:
du tog musten ur mig dar din buse!
Jag kommer pa att jag maste fraga om han anvander balsam pa henne for hon ar verkligen hur mjuk som helst. Men det gor han inte, hon ar bara naturligt supermjuk.
Hon ar jattegosig, sager jag, men jag tror hon lamnade efter sig en Wendymustasch pa mig nar vi satt pa trappen. Jag hade precis satt pa lypsyl nar hon kom och ville gosa och det kom pals overallt.
Han skrattar, mobilen ringer och han sager:
Kom Wendy, det ar middagsdags! Vi ses imorgon :)

Ah herre min gud, skapare, nagon, jag skakar. Det var helt underbart att fa yttra dom dar fa dumma orden till honom. Att fa st nara honom och verkligen kunna titta pa honom. De dar snalla ogonen, det fina leendet. Haret, piercingarna, hans langa, smala kropp. Jag kunde verkligen se allt idag och det var sa mysigt. Och vi log och var lite halv nervosa och visste knappt vad vi skulle saga. Iaf inte jag.
Oh my gosh, jag maste ta en promenad och lugna ner mig. Innan solen gar ner helt.
Ahh, ljuva stunder :)

Vilken underbar dag!


~ ~ ~ ~ ~ ~

Varning for langt inlagg! Det ar mer for min skull jag skriver allt detta, sa jag kan titta tillbaka sen och minnas hur den har upplevelsen kandes :) Men iaf!

Har varit en helt fantastisk dag idag! Det borjade med att morgonen var sa vacker att det var na helt galet. Solen gick upp och sken med sana dar riktiga solstralar. Bergen vaknade till liv. Ett av dem ar sa maktigt och stort och solen los liksom upp det nerifran och upp. Toppen var mork med botten var ljus. Assa det gar ju inte att forklara, det var bara sa himla fint. Sa lag molnen pa och gjorde morka flackar pa berget, sag sa fint ut!

Sen har det varit grymt vackert under hela dagen. Har regnat lite, haglat lite, varit morka domedagsmoln blandat med fluffiga, puffiga sommarmoln pa en klarbla himmel. Solen har skinit sadar som den gor nar det ar ovader pa gang, bergen har vaxlat mellan att vara kolmorka och kritvita. Har sett berg som jag inte sett tidigare, solen har liksom visat sidor av oknen som legat dolda tidigare.
Jag onskar jag hade batteri i kameran men jag tvivlar pa att det kunnat fangas pa bild.
Naturen ar for jakla fin alltsa, ta till vara pa den! :)




Bilden har inget med inlagget att gora egentligen, men jag har ju inga nya bilder att visa sa kor lite gammalt som jag hittade pa minneskortet. Har massor av bilder jag inte ens kommer ihag. Har inte velat kolla igenom dem for det tar mig tillbaka till hosten nar alla pojkarna var sjuka och dog. Men nu kan jag titta pa dem och njuta av veckorna jag fick ha dem <3


Sitter och pumpar roadtrip musik nu. Roadtrip ala Iso and Andie that is :D
Jag blir verkligen glad i hela sjalen av att tanka tillbaka pa den roadtripen, jag alskade verkligen den dar skruttiga bilen, och att kora den genom oknen och bergen med min lilla sangfagel bredvid mig i passagerarsatet :) Det var helt underbart!!
Jag ar bara sa ledsen att jag var sa dyster och trakig back then, 2010 var ett morkt ar for mig. Det var manga morka kanslor och jag var ledsen, vill helst inte tanka tillbaka pa det aret faktiskt. Men Isos och min resa ar ett minne for livet och jag onskar innerligt att vi kan gora en liknande resa igen!! :)

Jag kande det idag nar jag stod och njot av scenerna som utspelade sig i oknen. Jag vill ut pa roadtrip med harliga manniskor. Bo ute i oknen och vakna till detta vackra landskap, ata frukost och bara ta dagen som den kommer. <3

Sen blev ju dagen battre nar hetingen sa hej till mig ocksa. :) Vad jag vet sa ar han faktiskt extra trevlig mot mig. Av vad jag sett sa ler han bara lite mot de andra nya tjejerna pa morgonen, knappt det. Men mot mig ler han alltid, tar ogonkontakt och sager godmorgon.
Och sa den dar dagen nar han var ledig och skulle ga ut pa promenad och jag skulle in och ta lunch. Vi ser varandra pa hall, ler och hade liksom kunnat stanna dar. Men han vinkar ocksa. Hade han ju inte behovt gora. Men ja, jag vet inte. Det kanns som att vi ar nyfikna pa varandra.

Forsta dagen jag var har satt jag i koket och var lite halvt vilsen, saknade L.A och kande mig lite missplacerad. Jag hade precis setat och last i deras nyhetstidning och sett en bild pa honom och hans hund och tankt: wow, snygg kille har ute. Inte helt fel!
Men han sag ganska gammal ut, bilden var liten och dalig sa man sag inte riktigt hur han sag ut.
Sa kommer han in i koket och tittar pa mig och jag bah: omg.
Jag sager ingenting, han sager ingenting. Vi bara tittar kort pa varandra, jag vagar inte kolla lange.
Vi gar forbi varandra ett par ggr men nu nar jag vet hur laget ar, att den helt ok heta killen i tidningen ar ashet sa vagar jag inte kolla pa honom.

Nasta dag gar jag pa introtur med Diana som ocksa ar ny, och Mary som driver stallet. Hetingen kommer gaende och stannar for att prata med Mary.
Det har ar Diana, sager Mary till hetingen. Och Andrea har du val redan traffat?
Ja, vi har sett varandra, sager jag. Men vi har nog inte halsat pa varandra.
Sa vi tar i hand (ja, det gjorde vi! Yaaay :) ) och sager vad vi heter och nice to meet you. Vi tittar verkligen varandra i ogonen nar vi sager det och jag sager bara det: hade han inte haft flickvan hade vi totally varit betydligt mer intima med varandra an vad vi ar nu.
Om ni fattar, det finns nanting dar!
Han nickade ju bara till Diana, men med mig sa halsar han. Intensivt.
Ahhhh, jag blir helt snurrig vid minnet av det.
Haha, jag kanske faktiskt ar kar. Ar det sa har det kanns?

Jag kom pa ocksa att i forra veckan nar jag skulle ga tillbaka med karran med bajspasar sa oppnade han grinden at mig. Han ser alltid sa glad ut nar han ser mig, eller sa inbillar jag mig det bara.
Jag visste inte ens att han var dar, jag gick och tankte och pratade med grisarna som stod pa utsidan av hagen och ville in. Sa ser jag honom komma emot mig, titta pa mig och se glad ut.
Ojoj, tanker jag. Ta det lugnt nu.
Han oppnar grinden at mig och jag sager nanting om grisarna. Han forklarar att de haller pa att trimma klovarna pa dem.
Jag tackar for att han oppnade grinden och sen sa gar jag. Och ar varm i hela kroppen. Jag blir sa glad av honom. Han ar verkligen nat helt speciellt.
Kanske ar det bra att han har flickvan och att det inte hander nat mer an det har lilla. Kan jag halla det pa en mystisk, nyfiken, atra niva. Annars kanske jag blir besviken nar han visar sig vara nat annat an den jag tror att han ar.
Igar satt jag ute i oknen och "mediterade". Ganska nara vagen, jag vagar inte ga langre ut for alla djur som kan finnas dar, ormar, spindlar mm. Iiiisch. Sa kommer han forbi med sin hund, lunkar sadar lugnt och tankande som han alltid gor. Jag vet inte om han sag mig, jag tittade bort for jag ville inte behova forklara varfor jag satt dar ute som en mupp :)

Ja kanske ar det sa att Andie ar kar, jag vet inte hur jag ska tolka de har kanslorna annars. Betuttad, fortjust upp over oronen. Jag vill ha honom, har och nu, overallt.
Det ar skont att jag aker tillbaka till L.A om en vecka, for det har funkar ju inte...
Jag blir loco!! :)




Hittade sotaste bilden pa de tre broderna. Sa himla himla gulliga var de! :) Kolla bara pa den lilla skrutten som ar i glaset och sorplar <3


Na nu dor jag



Jag klarar inte av det langre! Han ar sa fiiiin. Jag borjar snart tjuta assa, jag vet inte vad jag ska ta mig till.
Gick nyss in efter att ha varit ute och vattnat grisarna, och gar forbi hetingens husvagn. Precis da kommer han och hans tjej ut.
Han ler sa dar jattejattefint och sager hej, hur ar det?
Bara bra sager jag. Ska ni ut pa aventyr? (ja, jag lat nog helt koko men va fan, jag blir dum i huvet sa fort jag ser honom. )
Vi ska in till stan over dagen, sager han och ler fortfarande jattemycket och verkligen tittar pa mig intensivt och hur glatt som helst.
Dom kanske precis hade haft kanonbra sex eller nat, inte vet jag. Men han sag sa glad och fin ut!
Oh, ha sa kul! Sager jag och sa gar jag, for jag klarar inte av att vara nara honom nar han ar sadar extrem snygg.

Ja, va fan ska jag gora. Jag kommer bli kokobangbang i bollen snart...
:/

En skal med icke veganska karameller

~ ~ ~ ~ ~ ~ ~

Kom idag pa posten till Ironwood. Och det ar nast intill en perfekt beskrivning av hur jag tycker mitt liv ar just nu.
Jag har hittills alltsa pratat med alla har pa garden. ALLA. Alla som jobbar har, alla som jobbar har bara ibland, de som ska borja jobba har. T.o.m hetingens flickvan har jag pratat med. Hon kom in igar och skulle tvatta men maskinen var upptagen sa hon satte sig ner och borjade prata. Och prata. Och prata.
Och prata.
Tror vi holl liv i luckan i over en timme. Pratade om deras katter och hur de vill ata sin mat, om hur bra vinager ar for allt (1001 satt att anvanda distilled white vinegar, googla pa det sa far ni se!) och om hennes tva barn som hon inte far traffa osv.
Men.

Jag har fortfarande inte fatt prata med hetingen. Bara yttrat ett par ord nar vi ses lite kort. Fragat hur mycket vatten det ska vara i skoldpaddspoolen, och om man tar hoet darnerifran om man ska hoa at Vaughn.
Det, har vi pratat om. Sa langt har vi kommit i att ens fa forsoka lara kanna varandra.

Det ar som att livet ger mig en skal med karameller, de ar sa lockande, jag kan inte sluta tanka pa dem, det vattnas i munnen pa mig nar jag ser dem, pirrar i magen, spritter i kroppen. Jag vill bara slanga mig over dem.
Men de ar icke veganska.

Ja josses... Varfor ar det sa???!!
Jag kom alltsa hit och tankte inte en tanke pa att det skulle finnas nagon av intresse har ute i oknen liksom.
Och sa ser jag varldens finaste kille. Assa typ sa snygg sa man faller av stolen. Och han ser sa snall ut, och ler sa fint. Och ar sa trevlig.
Och sa har han flickvan...
Och jag far inte ens jobba med honom. Jag har jobbat med alla andra, alla whitetrash folk, alla nya gulliga tjejer som ska borja har, de rutinerade brudarna som vart har i flera ar, alla, precis alla andra. Men inte honom.
Varje morgon nar Mary delar ut sysslorna tanker jag snalla snalla, bara lat mig fa gora nanting med honom! Slanga ut lite ho, sparka in filtar, vad som helst! Bara jag far chansen att iaf prata med honom, normalt. Ha en konversation. Stilla min nyfikenhet pa vem han faktiskt ar.
Suck...

Jag trodde inte att jag kunde bli sa har betuttad i killar. Jag hade liksom kommit till ett stadie dar jag var helt ok med att inte vilja ha en kille, eller tjej. Och sa aker man ut i oknen, av alla stallen. Och blir sa upp over oronen, helt galet fortjust och intresserad av en kille, som ar utom rackhall. Helt at helvete utom rackhall! Far ju aldrig prata med honom, inte ens vara pa samma sida av garden nar vi jobbar.
GAAAH!

Och han ar sa fiiiin, jag sag han nyss nar han gick ut med sin hund. Ahhhh, jag bara sackar ihop, suckar av langtan. Vi ler nar vi ser varandra, vinkar och sager godmorgon. Han brukar faktiskt ta ogonkontakt ofta, om jag gar forbi inne i huset sa sneglar jag alltid pa honom i smyg, men han brukar alltid redan titta pa mig och le.
Assa det ar ju nastan lojligt, men jag blir sa glad i hela kroppen varje gang vi far kontakt, aven om det bara ar en sekunds leende. 

Igar satt jag pa trappen och gosade med en gris som hade lagt sig nedanfor och han och hans tjej kom ut fran huset. Deras hund slickade besatt pa mig och de stannade en stund och sa hej till grisen. Och han sag sa glad ut, hela han liksom sken. Och jag bara onskade jag kunde sudda ut henne och bara vara han och jag.

Men men... shit the same.
Livet bjuder val pa veganska karameller nan gang i framtiden far man hoppas.






Har ar lite av det jag shoppade i L.A, de sota fagelkrokarna och den flummiga boken som ni kan fa lasa pa min framtida toalett :)

Hatkarlek

~ ~ ~ ~ ~ ~

Ar vad jag hyser for detta stora land i vast.
Skulle ju ut och shoppa idag och aka ner till downtown till en tattoo studio var tanken.
Men denna stads lokaltrafik ar sa javla ghetto. Assa, den suger! Den ar knappt ens befintlig.
Jag gick in pa deras hemsida och kollade all busstrafik, skrev ner all info och kollade pa google maps vart busshallsplatserna skulle ligga nanstans.
Gar dit, men inte faaan finns det nan busshallsplats dar. Gar in i nan slags, valdigt skum, kyrka och fragar. Far hjalp av en trevlig man. Gar dit han tror det ligger men ser fortfarande ingen busshallsplats.
Av ren slump ser jag en liten pytte skylt, ser ut som en "no parking at any time" skylt, men denna har aven en buss pa sig. Antar att det ar busshallsplatsen?
Ingen info, inget bussnr, bara en liten skylt med en buss och en No Parking symbol pa sig.
En tjej kommer gaende och satter sig dar jag sitter sa jag fragar henne.
Jora, detta ar tydligen dar bussen gar. Sen nar man ska aka tillbaka sa slapper de av en pa vagkanten pa andra sidan bara.
Hmf.

Sa bussen kommer iaf nar den ska. Pa deras hemsida star det klart och tydligt att man ska kopa en dags biljett och saga till om det innan man betalar. Jag gor det.
Dom saljer inga dagsbiljetter.
Jag far nan slags biljett som jag inte fattar ett skit av hur den galler.
Pa nasta buss far jag en transfer som INTE galler pa samma nr av buss tillbaka, utan da maste jag ta en ny buss for att transfern ska galla.
OMG! Varfor krangla till det sa?? Pa tredje bussen sa funkar fortfarande den forsta biljetten aven om det star 1 resa pa den.
Jag gar av och shoppar loss pa Dollar Tree Store. Yay! Lite kul fick jag ut av resan iaf.

Jag struntar i det dar transfer snacket och tar samma buss tillbaka som tydligen inte skulle funka att gora.
Det gor det inte heller, transfern ar ogiltig. Men jag far ga pa iaf :)
Samma sak pa nasta buss.
Tredje bussen hittar jag inte sa jag bestammer mig for att ga tillbaka till huset.
Det ar ju "bara" en liten bit langs stora vagen.

En timme senare ar jag nu hemma med skavsar, formodligen hemsk solbranna och en extrem torr hals.
Det var ingen liten bit. Det var langt, varmt, jobbigt. Trottoar? Vad ar det?
Man far ga langs med stora vagen, kanna sig som en hora, se upp for att bli overkord. Hemskt! Var sa jakla irriterad, skit buss system.
Men Mary sa det redan igar, att Tucson har samst buss system ever. Sa det var ju ingen direkt surprise.

Jag forstar bara inte varfor de gor det sa jobbigt? Gor trottoarer, satt upp ordentliga buss skyltar sa folk iaf vet vilken buss som gar just dar. Gah!
Amerika... jag alskar och hatar dig.

Jaja, nu ska jag ata och dricka, ta en dusch och leka med mina nya leksaker, hihi. Tatuering far det bli sen nar jag kommer tillbaka till L.A. There is no way att jag aker buss har igen!

Waaah lag dollar, waaah!

~ ~ ~ ~ ~ ~ ~

Omg, dollarn bara fortsatter att droppa, helt javla amazing underbart!
Ligger pa 6,46 idag, kaaachhiiiing!
Jag ska ut och shoppa idag yaaay, och se om jag kan hitta nat stalle att tatuera mig pa!!! Tjobre! :)
Snart blir det till att bestalla flygbiljetter ocksa, passa pa medans den ar sa har harligt lag, da kommer man undan billigt :D

Idag ar jag ledig! Sitter inne i Mary och Bens hus i Tucson, och ska strax ata frulle for att sen ta bussen in till stan.
Det ar sa himla fint har, min kamera ar stendod men jag kan ju beratta att omg, det ar sa fint! :)
Huset ligger sa lugnt och mysigt, intill ett berg, massa kaktusar runt i kring, apelsintrad, sma kaniner. Bor tydligen en bobcat har ocksa som man kan se om man har tur.
Det ar himlans trevligt, jag onskar ni hade kunnat vara har och uppleva det med mig :)

Another day

~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~





Idag fick Nil komma ut i naturen. Det gillade han!
Ska borja ta kort pa honom pa olika stallen, sa han kan fa ett eget resealbum. Han har ju anda varit pa en del coola stallen, men tyvarr finns inga bilder pa det.
Sa nu ar det dags att borja! Arizona far bli forsta resefotot :)





Hehe, han ar sa sot :)




Solnedgangen idag (och igar) var sa vacker att man blev svimfardig.
Det ar omojligt att beskriva, omojligt att ta kort pa. Det maste upplevas.
Det ar sa vart att upplevas, jag onskar alla fick aka hit och njuta av dessa underbara kvallar.
Vackrare an sa har blir det nog inte :)

Annars idag da. Har jobbat lang dag, men det har gatt fort. Borjar komma in i rutinerna nu och lara kanna folket som jobbar har.
De ar trevliga, aven fast de ibland verkar tycka det ar jobbigt med nytt folk. De orkar liksom inte med att lara upp mig. Sa jag svassar efter och fragar hela tiden, hatar sant. Men jag borjar lara mig och kunna gora saker pa egen hand :) Ensam ar stark!
Hetingen da, han gick forbi mig idag och vinkade. Fy fan, assa, jag blir helt pirrig i magen sa fort jag ser honom. Han tog en promenad idag nar jag at lunch. Sag honom genom fonstret dar han gick, lang och smal, med massa dreads. Sag lite vilsen ut, men gullig. Han paminner om min djurvardslarare :)
Jag vill bara dra in han i ett av grishusen och kasta mig over honom.... nan dag...
Nu, ata mat, sen sova!

Waaaah


Jag maste bara fa avreagera mig lite. Bloggen har blivit som min dagbok, min van har ute i oknen.
Huh, ok. Andas.

Jag holl precis pa att fa ett nervost sammanbrott. De dar stressade kanslorna som jag nastan glomt bort hur de kandes kom nyss tillbaka.

Jag vet att jag holl pa att jobba ihjal mig i hostas och jag vet att hade jag inte akt pa semester nar jag gjorde det sa hade jag med all sannorlikhet... (hur stavas det??) gatt in i vaggen.
Jag alskar att hjalpa folk, kan inte saga nej och vill stalla upp nar folk behover min hjalp.
Men det blev for mycket i hostas, jag hann inte med mig sjalv nanstans.
Har nog aldrig haft en sa mork period i hela mitt liv. Dessutom gick 3 av mina rattor bort och det gjorde saken annu varre. Jag hann inte ens sorja dem for jag bara jobbade.
Jag sager inget om mina familjer som jag jobbar at, jag alskar dem alla och det ar inte deras fel nagonstans.
Jag maste bara lara mig hur mycket jag kan ta pa mig och fatta att jag inte kan gora allt och hjalpa precis alla.

Strax innan jag akte bara grat jag, var sa stressad, sa nere och ledsen och bara grat. Fick panik om jag inte hann med det jag ville hinna med.
Och nu kom det tillbaka nar jag dammsog med den mest usla dammsugaren nansin och moppade golvet med en san dar javla "blackfisk" mopp.
Jag tankte vara snall och hjalpa till att stada nu pa kvallen sa det ar fint tills imorrn men fan heller, jag pallar inte.
Det borde vara olagligt att tillverka idioter till dammsugare. Och blackfisk mopparna borde bannlysas.
Sana dar skitsaker driver mig till vansinne och drar fram de dar morka stresskanslorna i mig igen.
Inte undra pa att ingen tycker det ar kul att stada nar man har piss skit saker att stada med!

Da kommer jag dar och kanner att jag maste ta pa mig det, hjalpa till. Och sa blir jag irriterad och stressad.
Nej, nu far jag sluta med det dar!
Nu handlar det om mig, bara mig den har resan. Jag far unna mig precis vad jag vill, det har jag fortjanat.
Sen kommer jag hem i sommar, till min alskade familj, mina alskade rattor och mina alskade "familjer".
Och tanker fortsatta hjalpa till, men bara sa mycket jag hinner med.
Sa ska jag borja fokusera pa mitt liv, borja spara pengar sa jag kan skaffa hus.
Borja bygga pa mitt framtida, perfekta liv med massa djur och ungar, ett stort, vackert, rent, flummigt hus fyllt av flummiga inneboende.
Min finaste dammsugare ska fa flytta in och min basta mopp, det blir awesome <3

Lata lite glad ocksa kanske :) Sag heting killen idag nar han skulle aka ivag. Han klev ur bilen, var aaaaassnygg, oppnade grinden, satte sig i bilen. Korde ivag.
Habbahabba nam nam.




Nassegris

~ ~ ~ ~ ~ ~ ~





Det har ar Dexter.
Han ar typ varldens sotaste lilla gris.
Nar man gar in i deras hage kan man vara ganska saker pa att Dexter kommer komma springandes mot en.
Idag gick jag upp dit for att fa en liten lugn gosstund med honom.
Han kom glatt skuttande och var inte sen att lagga sig ner nar han fattade att det var gos pa gang :)
(Jag hade typ na kram pa fingrarna som kom pa kameran, darav de dassiga bilderna.)





Sa soooot :)
Han lag dar sa fornojt och njot av solen och kli pa magen. Grymtade lite nojt ibland och strackte pa benen.





Om jag kliade honom pa benen sa sprattlade han lite, jag tror han ar kittlig dar.
Han la sitt sota lilla ben pa mig och jag passade pa att pilla pa hans gulliga fotter.





Naaaaw :)
Nassefoooot





Och sa har ser det ut i det stora hela. De ligger och myser i solen utanfor sina sma hus.

Djuren i naturen

~ ~ ~ ~ ~ ~ ~




Tankte slanga upp lite bilder pa djuren som finns har ute. Av vilka nagra jag sett, och nagra jag inte sett.
Har ar en Desert rat, tror jag. Har inte sett nan san, men de sager att de ser ut sahar och googlar man pa desert rat far man upp den har snubben :)  Soooot!
 Jag fick svar igar pa varfor alla bilar har ute har sina huvar uppe. Jag trodde det var for att de inte ska bli overhettade... pa nat satt. Inte vet jag nat om bilar men jag fattade inte varfor alla star med motorhuven uppe hela dagarna och natterna, maste finnas nan anledning.
Och, det ar for att de har sma uslingarna kryper in och gnager av kablarna. Bygger bo darinne och trasar sonder allt tydligen.
Gnagare, vad ska man gora med dem och vad ska man gora utan dem? :)





Och sa Piff och Puffs kusiner da (Chipmunk) som springer runt overallt har dagarna i anda!
De ar sa gryyyyymt sota, omg jag vill fanga dem och gosa med dem!
De ser inte riktigt ut som han pa bilden dock, de ar mer gra och springer alltid med svansen uppe sa man ser den vita undersidan. Kanske en slakting till den har, vad vet jag.






Och sa har vi da de luddiga, supergulliga kaninerna ( Cottontail bunny) som skuttar runt har pa garden. De ar sa grymt sota, man vill bara gosa och gosa med dem. :) Sa fort jag skaffat hus blir det kaniner igen i tradgarden!




Det finns stora kaniner ocksa, Jack Rabbits. Har inte sett nagon san, hoppas pa det dock. Den ar ju asfran med sina megaoron :)

Underbara Eagle Rock


~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~

Och Glendale, for det var egentligen dar vi parkerade och gick upp pa kullen.





Nu kommer jag inte ihag nar det var, men for nagon vecka sen var Sabina och jag ute och hikade.
Man aker upp i Natalies berg och parkerar vid huset som vi ser fran vart fonster.
Jag har alltid varit nyfiken pa vad det ar for hus, det ar det enda man ser pa kullen fran oss.
Och nu vet jag det! Varsta fina huset med en barnfamilj. Varsta fina utsikten har de ocksa.

Vi tog med oss Wow och gick pa en liten promenad. Luften var kylig och frisk, det var sa lugnt dar uppe bland kullarna. Sa gront och frodigt. Efter att ha gatt en bit borjade man hora brus, som fran en vag, och nar vi kom runt hornet sa bah paaadang!





Motorvagen, Eagle Rock, Downtown, Santa Monica, havet, Hollywood bergen, allting bah!
Det var som att ramla ner i ett dockskap av L.A
Heeelt obeskrivligt.





Vi var sa nara allting, vi sag allt och det kandes som att man skulle kunna ta ett steg ut i staden och bara plocka upp de sma bilarna. Som leksaker.
Kanslan var helt unik.





Man sag hela vagen till de snoiga bergen





Och dar ar ju ornstenen! Som staden fatt sitt namn efter. Tydligen ser man skuggan av en orn pa stenen nar solen ligger pa ett visst satt.





Solen gick ner over vad vi tror ar Santa Monica, och man sag havet. Det var grymt vackert!





Sabina och Wow tar en springmarsch uppfor backen.




Visst kan man ga langs vara kullar. Josie och jag holl ju pa att do i somras nar vi skulle hika upp till vara trad och ge dem en kram. Vi gick kappratt mitt upp i taggbuskarna. Det finns en stig typ 20 m till hoger om dar vi gick upp... Och sa kan man ju ta bilen och parkera dar vi parkerade nu, och ga pa den stora stigen.
Ett litet tips bara :) Sa slipper vi riva av oss halva benen igen i sommar.





Pa ena sidan ligger Glendale och vilar sa sott och lugnt i bergen, och pa andra sidan brusar och vibrerar det fran L.A livet. Helikoptar cirklar over Downtown, flygplanen lyfter och landar pa LAX.
Vi sag allt. Helt amazing.





Det var den vackraste kvallen nansin.





Branta backar! Och sa ett av de 3 traden Josie och jag ville krama. Jag kramade ett av dem, sa kan vi krama alla tillsammans i sommar.





Namen, en kaktus! Vad ovanligt pa den har bloggen.
Hehe, alskar man taggar sa gor man :)





Sabina och Wow har bestigit monsterbacken





Det blev bara vackrare och vackrare ju mer solen sjonk ner i horisonten





Pa andra sidan var det rosa och lila, och man sag de fina bergen med sno i bakgrunden. Sa vackert!









Och mitt i allt lag Target!
Jag fattade inte forst vad det var, sag ut som en bilforsaljningsparkering. Men det ar ju Target, blaff mitt i smeten sadar!




snark...

~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~

Ah!! Jag hade precis varldens harligaste sticka i lillfingret som var sa rolig att peta ut. Lite varig och smetig och liksom bara gled ut. Mer sana tack, det var skoj. Finns inte mycket annat att roa sig med ensam ute i oknen kan jag tala om.

Och, det tar fortfarande en miljon ar att ladda upp bilder. Jag ger upp. Tankte dela med mig av hajken Sabina och jag gjorde pa kullarna i Eagle Rock, but I guess not! Det far val bli en annan gang.

Maste dela med mig av lite amerikansk varldsuppfattning bara innan det ska nannas kudden.
Alla har tycker ju att det ar spannande att jag ar svensk och har en massa tankar om det.
Idag pratade jag med en kvinna som jobbar har nagon dag i veckan. Hon babblar en massa och fragar om Sverige och sadar. Sverige, inte Switzerland. Jag tror darfor att hon till skillnad fran manga andra har koll pa landet Sverige, tills hon sager: Jag har aldrig varit utanfor Arizona, aldrig i nagot annat land. Sverige, det ar ett annat land va?

Que?
 
Och den 20ariga snubben stod och pratade med mig igar och sager typ: pratar du nagot annat sprak an engelska?
Ja, svenska... sager jag lite fundersamt.
Verkligen, sager han. Kan du det alltsa?
Eh, ja?
Pratar du det hemma? Vad pratar ni i Sverige, har ni ett eget sprak?
Nu fattar jag verkligen ingenting tanker jag. Han ar precis som snubben som korde Shuttlebus med Iso och mig fran LAX. Som tror att vi pratar franska i Sverige.
Jag pratar lite svenska med honom och han ser ut som att jag precis lagt en forbannelse pa honom. Helt paff.

Hehe :) Amerikanare, vad vore varlden utan dem?

Karlar

~ ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~

Liten uppdatering da!
Lag nyss ute pa trappen och tittade pa stjarnorna, men sen kom jag pa att det tydligen finns bade svarta ankor (haha, ankor... roligt nar man inte har svenska bokstaver =P) och fagelspindlar har ute, sa jag gick in igen.
Det var mysigt iaf att ligga dar ute de 15 minuter eller vad det nu blev. Kylde av huvudet lite, det branner och bankar i den stackars klumpen. Har inte druckit eller atit tillrackligt idag.
Ska ta igen det nu och ga och lagga mig om en timme, kl 21. Sooova. Skooont.

Men forst ska jag skriva av mig lite. Det ar lustigt, nar jag ar ute och krattar bajs sa tanker jag ingenting. Det ar som att hjarnan slappnar av och jag bara existerar. Tiden flyger forbi, idag var jag ute och krattade i over en timme och markte inte ens av det.
Forst nar solen borjade ga ner och det snarkades overallt ifran (grisarna ar sa sota, de gosar ner sig i sina hus runt 17tiden redan ) vaknade jag ur min bajskrattarkoma och gick in i huset.
Sen kom kroppen pa att den inte var nojd och pa den vagen ar det. Sa blir en tidig kvall!

Anyhooow, sammanhangade skulle det vara ja, de nya inlaggen. Rubriken kanske jag ska forklara. Karlar, va ska man med dem till? Egentligen, ar det nan som vet?
Kommer ni ihag rednecksen jag skrev om tidigare. Tva karlar som jobbar har ute.
Bada tva har typ stott pa mig. Igar fick jag lov att jobba med den aldre av dem och han ar sa javla laskig. For att dra en lang historia pa kort tid, han ar 40 ar och har fru, men vill ga och hajka med mig, ensam. Bara han och jag. Eh, nej tack!
Han gick in i ett av grishusen och bah: kom in och klappa grisarna. Sen nar jag ar inne sa borjar han fraga om mina tatueringar och pillar pa mitt halsband och undrar vad det star. FOR nara nu liksom! Get off!
Sa fortsatte han smatt hela gardagen, var alltid dar jag var.

Idag kom den andre, som faktiskt ar ok och ganska trevlig, och yngre an mig. Han har fru och barn btw. Vi pratar nar vi ser varandra, smaprat liksom. Men anda sa maste han fraga om jag har pojkvan. Varfor? Jag fattar inte. Om han nu har fru och barn sa gor det val skitsamma vad min civilstatus ar.

Javla sluskon. Pratade med Mary om det idag och hon sa att hon forstod det, den aldre av dem ar pa alla nya tjejer. Hon ska sparka honom tror jag, han tycker ju anda inte om det har jobbet. Fuskar och gor allting halvdant.
Det som creepade ur mig mer var nar hon sa att de ar slakt. Den aldre ar styvpappa at den yngre.
Den aldre vill alltsa typ sluska sig pa mig och den yngre verkar inte battre. Vilket alltsa betyder att 40aringen ar otrogen mot sin fru, 20aringens mamma?
Iewww?
:S

Jag fattar mig inte pa dem. Men... sa har vi ju hetingen ocksa.
Jag sager bara sahar. Omg, han ar sa sot. Idag var han ledig men nar jag var pavag ut pa garden gick jag forbi hans husvagn och han var ute med sin hund. Hunden kom fram och halsade och hon blir helt tossig och borjar hoppa pa mig.
Inte hoppa, sager han och kommer fram.
Och han ar sa sot. Jag blir helt ihihhii liksom.
Vi smapratar lite, hunden far nat i tassen, vi forsoker titta efter vad det ar. Hans flickvan (damn!) kommer ut och sager at honom att ta in hunden. Han far ut kaktustaggen ur tassen och jag gar for att gora mitt.
Men alltsa, det ar nanting med honom som gor mig saaa nyfiken. Han ser sa snall ut, och han har fin rost. Och ar sot. Och tycker om djur. Vad mer kan man begara?
Men saklart har han flickvan. Varfor ar det alltid sa? :(
Jag ar glad for hans skull anda, tank att bo sjalv har ute i 4,5 ar som han gjort. Varenda kvall, ensam.
Jag borjar fa lite panik over det nu och jag ska anda bara vara har 2,5 veckor.
Sa det ar tur att han har henne. Men anda, jag vill ju ligga och titta pa stjarnorna med honom, fa prata med honom och luska ut vem han ar.
De enda jag far prata med nu ar javla slibbiga rednecks.

Jaja, jag far vanja mig vid tanken pa att leva ensam. Sa blir man glad om nat hander, men inte bestort om det inte gor det. Har ju mina rattpojkar <3

Naha, ata nu och sova snart var det ja.
Lite bilder imorrn, och en bra uppdatering.
 Tjingeling!

RSS 2.0