~ ~ ~ ~ ~ ~

Varning for langt inlagg! Det ar mer for min skull jag skriver allt detta, sa jag kan titta tillbaka sen och minnas hur den har upplevelsen kandes :) Men iaf!

Har varit en helt fantastisk dag idag! Det borjade med att morgonen var sa vacker att det var na helt galet. Solen gick upp och sken med sana dar riktiga solstralar. Bergen vaknade till liv. Ett av dem ar sa maktigt och stort och solen los liksom upp det nerifran och upp. Toppen var mork med botten var ljus. Assa det gar ju inte att forklara, det var bara sa himla fint. Sa lag molnen pa och gjorde morka flackar pa berget, sag sa fint ut!

Sen har det varit grymt vackert under hela dagen. Har regnat lite, haglat lite, varit morka domedagsmoln blandat med fluffiga, puffiga sommarmoln pa en klarbla himmel. Solen har skinit sadar som den gor nar det ar ovader pa gang, bergen har vaxlat mellan att vara kolmorka och kritvita. Har sett berg som jag inte sett tidigare, solen har liksom visat sidor av oknen som legat dolda tidigare.
Jag onskar jag hade batteri i kameran men jag tvivlar pa att det kunnat fangas pa bild.
Naturen ar for jakla fin alltsa, ta till vara pa den! :)




Bilden har inget med inlagget att gora egentligen, men jag har ju inga nya bilder att visa sa kor lite gammalt som jag hittade pa minneskortet. Har massor av bilder jag inte ens kommer ihag. Har inte velat kolla igenom dem for det tar mig tillbaka till hosten nar alla pojkarna var sjuka och dog. Men nu kan jag titta pa dem och njuta av veckorna jag fick ha dem <3


Sitter och pumpar roadtrip musik nu. Roadtrip ala Iso and Andie that is :D
Jag blir verkligen glad i hela sjalen av att tanka tillbaka pa den roadtripen, jag alskade verkligen den dar skruttiga bilen, och att kora den genom oknen och bergen med min lilla sangfagel bredvid mig i passagerarsatet :) Det var helt underbart!!
Jag ar bara sa ledsen att jag var sa dyster och trakig back then, 2010 var ett morkt ar for mig. Det var manga morka kanslor och jag var ledsen, vill helst inte tanka tillbaka pa det aret faktiskt. Men Isos och min resa ar ett minne for livet och jag onskar innerligt att vi kan gora en liknande resa igen!! :)

Jag kande det idag nar jag stod och njot av scenerna som utspelade sig i oknen. Jag vill ut pa roadtrip med harliga manniskor. Bo ute i oknen och vakna till detta vackra landskap, ata frukost och bara ta dagen som den kommer. <3

Sen blev ju dagen battre nar hetingen sa hej till mig ocksa. :) Vad jag vet sa ar han faktiskt extra trevlig mot mig. Av vad jag sett sa ler han bara lite mot de andra nya tjejerna pa morgonen, knappt det. Men mot mig ler han alltid, tar ogonkontakt och sager godmorgon.
Och sa den dar dagen nar han var ledig och skulle ga ut pa promenad och jag skulle in och ta lunch. Vi ser varandra pa hall, ler och hade liksom kunnat stanna dar. Men han vinkar ocksa. Hade han ju inte behovt gora. Men ja, jag vet inte. Det kanns som att vi ar nyfikna pa varandra.

Forsta dagen jag var har satt jag i koket och var lite halvt vilsen, saknade L.A och kande mig lite missplacerad. Jag hade precis setat och last i deras nyhetstidning och sett en bild pa honom och hans hund och tankt: wow, snygg kille har ute. Inte helt fel!
Men han sag ganska gammal ut, bilden var liten och dalig sa man sag inte riktigt hur han sag ut.
Sa kommer han in i koket och tittar pa mig och jag bah: omg.
Jag sager ingenting, han sager ingenting. Vi bara tittar kort pa varandra, jag vagar inte kolla lange.
Vi gar forbi varandra ett par ggr men nu nar jag vet hur laget ar, att den helt ok heta killen i tidningen ar ashet sa vagar jag inte kolla pa honom.

Nasta dag gar jag pa introtur med Diana som ocksa ar ny, och Mary som driver stallet. Hetingen kommer gaende och stannar for att prata med Mary.
Det har ar Diana, sager Mary till hetingen. Och Andrea har du val redan traffat?
Ja, vi har sett varandra, sager jag. Men vi har nog inte halsat pa varandra.
Sa vi tar i hand (ja, det gjorde vi! Yaaay :) ) och sager vad vi heter och nice to meet you. Vi tittar verkligen varandra i ogonen nar vi sager det och jag sager bara det: hade han inte haft flickvan hade vi totally varit betydligt mer intima med varandra an vad vi ar nu.
Om ni fattar, det finns nanting dar!
Han nickade ju bara till Diana, men med mig sa halsar han. Intensivt.
Ahhhh, jag blir helt snurrig vid minnet av det.
Haha, jag kanske faktiskt ar kar. Ar det sa har det kanns?

Jag kom pa ocksa att i forra veckan nar jag skulle ga tillbaka med karran med bajspasar sa oppnade han grinden at mig. Han ser alltid sa glad ut nar han ser mig, eller sa inbillar jag mig det bara.
Jag visste inte ens att han var dar, jag gick och tankte och pratade med grisarna som stod pa utsidan av hagen och ville in. Sa ser jag honom komma emot mig, titta pa mig och se glad ut.
Ojoj, tanker jag. Ta det lugnt nu.
Han oppnar grinden at mig och jag sager nanting om grisarna. Han forklarar att de haller pa att trimma klovarna pa dem.
Jag tackar for att han oppnade grinden och sen sa gar jag. Och ar varm i hela kroppen. Jag blir sa glad av honom. Han ar verkligen nat helt speciellt.
Kanske ar det bra att han har flickvan och att det inte hander nat mer an det har lilla. Kan jag halla det pa en mystisk, nyfiken, atra niva. Annars kanske jag blir besviken nar han visar sig vara nat annat an den jag tror att han ar.
Igar satt jag ute i oknen och "mediterade". Ganska nara vagen, jag vagar inte ga langre ut for alla djur som kan finnas dar, ormar, spindlar mm. Iiiisch. Sa kommer han forbi med sin hund, lunkar sadar lugnt och tankande som han alltid gor. Jag vet inte om han sag mig, jag tittade bort for jag ville inte behova forklara varfor jag satt dar ute som en mupp :)

Ja kanske ar det sa att Andie ar kar, jag vet inte hur jag ska tolka de har kanslorna annars. Betuttad, fortjust upp over oronen. Jag vill ha honom, har och nu, overallt.
Det ar skont att jag aker tillbaka till L.A om en vecka, for det har funkar ju inte...
Jag blir loco!! :)




Hittade sotaste bilden pa de tre broderna. Sa himla himla gulliga var de! :) Kolla bara pa den lilla skrutten som ar i glaset och sorplar <3