--

Ryder å jag ritar medans Fin spelar tennis.

-----

--

-----

--

Nu är hösten här.

-----

--

-----

--

Här sitter vi fast i trafiken, i Hollywood. Kul kul! Eller inte.

Det hänger glittriga skor lite här och där i stan. Vi undrar varje gång vi ser dem varför.

Jag ska googla och kolla!

Fin trodde att det var nån som jäklas med de hemlösa. Hänger upp fina glittriga skor på ledningarna och så står de hemlösa nedanför och försöker klura ut hur de ska få ner dem. Haha, taskigt!

-----

--

-----

--

-----

--

Andreas katt Bear har fattat tycke för mig.

Nästan så han är lite het på mig.

Precis som Hercules, den där tokiga hunden var.

Bear buffas och knuffas, och tittar mig i ögonen liksom. Så gosar han med huvudet under min haka och idag satte han tassarna på mitt bröst och skulle typ kramas?

-----

--

-----

--

Han är jäkligt fint, och väldigt mjuk!

-----

--

-----

--

Men han är lurig.

Han är en sån där som gosar en stunden för att sedan hugga en.

Jag litar inte på honom alls. Jag är förvånad att han ens sätter sig i knät och vill gosa.

Förra gången jag var i USA försökte han klösa mig så fort han såg mig. Jag klappade aldrig på honom då.

Men nu är han snäll. Bara ibland som han vänder sig om, som på bilden och ser lurig ut.

Då tar man bara undan händerna, så blir han snäll igen.

Men man ska bara klappa med en hand. Har man två händer, och en bara typ vilar på honom, då försöker han bitas.

Katter kan vara lite jäkliga sådär :P

-----

--

-----

--

Nu är han snäll!

-----

--

-----

--

Jag fick tom pussa på honom!

Men med respekt, haha :P

-----

--

-----

--

Sötaste Lewe och hans jättekaka!

-----

--

Gaaah mitt stackars huvud!

Usch, trafiken i den här staden ger mig daglig huvudvärk.

Det måste vara det. För jag är helt ok innan jag sätter mig i bilen.

Folk är inte kloka här. Man kan inte släppa blicken från vägen för en hundradels sekund, för då smäller det.

Bara idag har jag hållt på att krocka typ 3 ggr.

En snubbe klippte av mig hej hå bah. Han låg i vänsterfilen, jag i höger, vi kör i typ 60km/h.

Plötsligt, helt utan förvarning kör han över i högerfilen och ska parkera vid sidan av mig.

Får slänga mig på bromsen och tvärnita för att han ska kunna utföra sin idiotiska manöver utan att Kareys bil blir mos. Jävla pucko!

Och så ett par andra såna incidenter. Jag pallar det inte. Jag blir så trött i huvudet av att behöva fokusera så hårt, så länge.

Trafiken är sjuk just nu. En sträcka som borde ta 15 min tog oss, skoja inte, 1,5 timme.

Det rör sig inte. Ljusen slår om 2-3 ggr innan man kommer förbi dem.

Suck......

Meeen iaf!

Hike blev det inte idag heller nej. Andrea kom hem 10 min för sent, så det var bara att skita i att åka dit.

Nu är jag nöjd med det här, nu längtar jag hem till mina vanliga jobb!

Det är jättekul att vara här med ungarna, vi har haft det grymt roligt och jag är så glad att jag valde åka hit :)

För dens skull.

Men jag visste att det skulle bli irriterande. För man får aldrig veta när man behövs. Man kan inte planera nånting.

Det var så typ hela mitt aupair år. Varenda gång det hände nåt skoj, var nån hike som jag absolut ville gå på.

Ja, då skulle jag jobba minsann. Och även om jag sa till att jag verkligen måste vara ledig den tiden, så var de typ alltid sena så det bara var att ställa in sina planer.

Det var det som drev mig till vansinne på slutet. Jag ville bara hem. Till rutiner och satta tider.

Åh vad jag har haft det bra hemma! Satta tider, som jag kan flytta som jag vill om det behövs.

Värsta lyxen :)

Men skit samma. Det är bara 4 veckor kvar, sen ska jag ut på äventyr!

Nu ska jag njuta av ungarna och min lediga tid. Plugga spanska och ha det gött!

Får skita i alla hiker och meetups, det får va.