Varför byter jag inte kanal?!
Sitter och tittar på ett spökprogram, varför vet jag inte. Jag är rädd.
---------------------------------
Usch, jag tycker inte om att min dörr har ett glas i sig, tänker att snart står det nån där och tittar på mig... =/
Jag struntar i att borsta tänderna, för att slippa går ner ensam i köket. Mascaran får sitta på den med.
Varför byter jag inte kanal? Fastän det här skrämmer mig så jag mår illa så måste jag titta.
---------------------------
Finley och jag pratade om spöken idag.
Kommer inte ihåg hur vi kom in på det. Men hon frågade iaf om det finns spöken.
Hon tittade på mig med en väldigt speciell blick, precis som att hon tänkte: ska du ljuga för mig nu, och säga att de inte finns, när jag vet att jag sett ett.
Jag tänkte snabbt och kom fram till att jag inte kan ljuga för henne. Det känns inte rätt. Då är det precis som att stämpla henne i pannan som en lögnare.
Två ggr har hon sett en äldre dam sitta i hennes rum. Killen som sov här medans mina värdmammor spelade in en film i det här huset sa att det bor en dam här, som är jättesnäll.
Så jag sa att jag tror det finns spöken, att de flesta är snälla, och att de oftast bara kommer på nätterna.
Jo, just, nu kommer jag ihåg varför vi började prata spöken. Hon är väldigt rädd för att gå ensam upp på övervåningen, även när det är dag. Då sa jag, nä men det är väl inget att vara rädd för. Det finns inga monster eller spöken där.
Då tittade hon på mig och bah: finns det spöken?
Så var det, det var där konversationen tog fart.
Hon berättade om den gången damen satt i hennes gungstol. Bara tittade på henne, sträckte fram ett par strumpor som hon stickade och sa nånting i typ med: here are some socks.
Det som är grejen är ju att ingen nånsin sagt något till Fin om damen, förens hon kom inspringande till sina mammor och sa att det satt en dam i hennes rum. Sen har de bara sagt att spöken inte finns, så det har liksom inte pratats om nånting.
Jag vart nästan nyfiken, nästan lite sugen på att försöka få kontakt med damen. Hon verkar ju vänlig.
Och hon stickar! Kanske skulle hon kunna lära mig sticka under tiden jag är här.
Och berätta om sitt liv här, det är säkert väldigt intressant.
Men jag är för rädd =/
Jaja, får se. Kanske nån dag när jag känner mig redo. Då kan hon få komma och prata med mig.
--------------------
Idag har varit en ganska seg dag annars. Jag har liksom inte kännt mig närvarande. Hade nog helst bara legat och läst en bok idag.
Vanligtvis älskar jag att leka, kanske inte varje dag hela tiden, men det kommer och går alla dagar. Men idag har jag inte kännt för nånting.
Stackars ungarna, de märkte nog av mitt dåliga humör idag. Särskilt Fin. Hon gick mig på nerverna på kvällen så jag ställde in TV stunden som jag precis sagt att vi skulle ha.
Hon blev märkbart sårad och försökte verkligen göra rätt för sig efter det.
Jag tror på att hålla "straffen" när barn beter sig illa och inte mesa sig och ta tillbaka det bara för att barnet blir lesset.
Klart de blir lessna om de inte får som de vill, men de kan inte hålla på att bete sig hur som helst heller.
Fin var som sagt iaf väldigt ledsen över det hon gjort, vilket var att vara allmänt bossig och jobbig och så slängde hon mina trosor i badkaret. Helt i onödan. Då blev jag irriterad =P Så därför ställdes TV stunden in.
Men när det visade sig att Karey var sen, och jag skulle iväg, så fick barnen titta på TV en stund sen iaf, för att jag skulle hinna göra mig iordning. Det kändes ok också för Fin bad verkligen om ursäkt och hade förstått vinken med hela grejen.
Roccoboy och jag myser på kvällen. Han är så söt! Han älskar att gosa. Lägger sin stora nos på mitt bröst och håller om mig med tassarna. Världens finaste pojke <3
--------------------
Jag hoppas att morgondagen blir bättre! Det tror jag den blir. Jag ska starta glatt. Ta ut Rocco på promis och starta fräscht.
Vi ska fixa tårta åt Andreas flickvän, åka över och lämna den till henne, och ha teparty. Så det blir nog en kul dag :) Nästa onsdag börjar de skolan och är borta från typ 7.30 till 15. Det blir nästan tråkigt istället, får man knappt träffa dem alls.
Men men, det blir mer utflykter för min del, och det är roligt!
Jag trodde jag lyckats lista ut att man kunde vända bilderna i kameran, men de vänder sig visst tillbaka när man lägger över dem i datorn... Suck. Trodde jag klurat ut nåt där!
------------
Rocco bubben =)
Höhö, jag hittade ett träd med perfekt sittplats inbyggt!
------
Jag åkte iväg en sväng idag till en bar som hade konstutställning. Natalies vän var en av utställarna. Det var kul! Men jag var såååå trött. Bara stod och gäspade. Hennes vänninor var väldigt amerikanska, och roliga. De brukar hika allihopa, så nästa gång följer jag med och är mer social än idag :)
Det var asfrän konst iaf! Jättesköna bilder, precis min stil. Tog en massa visitkort med snygga motiv som jag kan ha på min konstiga bilder vägg :)
Det var bilder från Sverige där!
Nej fy nu slår jag snart av TVn. Varför utsätter jag mig för det här?? Nu har de en hund med sig i nåt spökhus och hunden är livrädd. Den vågar knappt gå framåt och nu var det precis nånting som skrämde den rejält. Jag sitter seriöst och mår illa, tårar i ögonen, rädd. Men kan inte byta kanal!
Kokoj!
De hade jättefräna hyllor på haket vi var på. Såna vill jag ha! Snirkliga, snea, med massor av coola flaskor och andra dekorationer, ljus mm. Såååå vackert!
Ok, nu ska jag gosa ner mig under täcket innan jag klappar ihop. Jag måste bara se vad de kommer fram till om det där spökhuset, sen ska jag sova.
Ta hand om er alla fina <3
Kommentarer
Trackback