Det där med lösa tänder...

Biet har ingenting med rubriken att göra. Det var bara så gulligt att jag ville starta inlägget med det!

-----

Lösa tänder ja.

Jag har ju varit lyckligt lottad och bara tagit hand om relativt små barn under alla dessa år.

Har inte behövt tänka en tanke på lösa tänder.

Tills nu.

-----

Finleys tänder ramlar ur, den ena efter den andra. De hänger och dinglar och hon äcklar mig varje dag genom att vicka på dem mitt framför näsan på mig.

Asså, jag mår illa. Igår vart jag helt snurrig i huvet när hon stod och grejade med sin lösa tand.

Satte mig på badkarskanten och bad världen att sluta snurra.

-----

Till saken hörde ju också att jag råkade göra den ännu lösare och äckligare genom att slå bildörren på den.

Hon stod och hängde i dörren och jag skulle gå förbi, så jag flyttade försiktigt på dörren och skulle klämma mig förbi, men såg inte att hon hade munnen precis på kanten av dörren. Så den kom åt hennes tand och knockade den.

Hon såg helt förskräckt ut, höll handen för munnen och bara spärrade upp ögonen och stirrade, jag blev livrädd för jag fattade inte vad som hänt.

Sen sprang hon iväg, spottade blod och var helt uppjagad stackarn.

Usch vad hemsk jag kände mig!

:/

---

Men hon var tuff ändå. Vi gick in i badrummet, jag gav henne blött papper att hålla på tanden, och så slutade det blöda och vi såg att den satt kvar, såg ok ut, och inte var riktigt redo att lossna trots att jag nästan slagit ut den.

Hennes panik gick snabbt över och tillslut tyckte hon det bara var roligt att inte kunna prata ordentligt, hon vågade inte röra på munnen för det kändes konstigt mot tanden.

---

Jag berättade för henne om den gången mina framtänder var lösa och jag gick och andades genom näsan i nån vecka för att jag var livrädd att röra på munnen. Tänderna hängde på en tråd och hade kunnat lossna hur lätt som helst men jag vägrade dra ut dem. De hängde och dinglade och jag såg inte klok ut, läpparna torkade och blev vita eftersom jag inte vågade röra tungan och fukta dem.

Hur jag fick i mig mat kommer jag faktiskt inte ihåg.

Haha =P

-----

---

Igår var det jättefint ute, så klart och blått på himlen.

Och så kom mörka moln och drog in över bergen.

-----

------

-----

-----

Så här fint var det när solen gick ner igår kväll!

Jag älskar bergen, det är så galet vackert när solen går ner över dem.

Ungarna och jag satt hela vägen och bah: omg, omg, it's soooo beautiful!

Det är kul när ungarna ser att det är annorlunda på himlen och verkligen uppskattar det :)

----

Idag regnar det massor så får se vad som händer.

Jag har velat volontärarbeta men får inte tag i Animal Acres. Antar att jag får maila.

Idag kommer jag hinna ut på hike, men om det regnar tror jag den ställs in :( Typiskt!

Jaja det kanske klarnar upp tills ikväll.

Nu ska jag pyssla lite med deras fotoalbum.

Tjing!

Jorå, vi minns dina lösa tänder som knappt hängde kvar men som du vägrade röra.På nå´t sätt fick du i dig mat men jag minns inte heller hur i all världen det gick till! Vilken panik med stackars Finleys tand, så´na gånger blir man lite svettig...usch!

Hoppas att hiken blev av , så att du fick komma ut och ha lite roligt!Puss o kram ,kram ,kram

jag minns också det väldigt tydligt och speciellt ljudet när du andades sådär konstigt :P Hahaha

Jag ääääälskar lösa tänder! Finns ju inget härligare. Men nu skulle jag såklart bli rädd om min egen tand hängde löst.