---

---

Så är det ju helt klart, att hur mycket jag än älskar att resa så är det alltid bäst att komma hem.

Stunden man sätter sig på flygbussen till Västerås, och bara lutar sig tillbaka, slappnar av och vet att man är på väg hem till alla nära och kära. Den stunden älskar jag.

Flygresan hem gick så himla bra. Alla plan var i tid, jag hade bara 2 timmar mellan flygen och jag hann knappt vänta.

Det tar ju sin lilla tid att ta sig ur planet, hitta till gaten och först gå igenom tullar mm.

Jag gjorde samma sak som alltid, packade massor medhandbagage och hade massor med kläder på mig.

Jag har shoppat massor av leksaker så jag måste göra såhär för att få med mig allt hem.

Det var tungt som satan och jag har fortfarande ont i ryggen och axlarna efter att ha släpat på allt.

Men fina grejer har jag! Mireya blev så fin i sina nya kläder. Barbie saker har jag massor av, så nu ska jag börja kolla efter en hylla som jag kan börja skapa mitt Barbie hus av

---

Att träffa familjen har varit underbart. Som jag saknat alla ljud. Folk som pysslar i köket, mammas skratt, Mickas roliga kommentarer, Jonis härliga lugn. Nu bor ju pappa inte här längre, men vi hade mysfika hos honom idag och det var trevligt! Han har fått så fint i sin lägenhet. Verkligen mysigt. Jag hoppas han skaffar en katt snart, som jag kan gosa med :) Och så får han mer sällskap!

---

---

---

Barnen då, de är så söta så jag vet inte vart jag ska ta vägen. Hur kan jag ha fått så underbara barn, både i Sverige och i USA???

Det är rena rama lyckan <3 Jag älskar dem av hela mitt hjärta.

De blir bara roligare och roligare, jag kan inte fatta att de är så gulliga. Hur är det möjligt att vara så rolig, och söt?

Visst, de kan vara griniga också. Få små psykbryt då och då, men det gör inget!

Det sa jag redan i L.A när Finley och Ryder bråkade bak i bilen och drev mig till vansinne. Att hur mycket det än irriterar mig, så kommer jag sakna även de stunderna.

De får vara hur bråkiga de vill, mina amerikanska och svenska barn, jag älskar dem för alltid ändå!

--

Jag är så glad att inte känna behov av egna barn, jag känner mig mer och mer säker på vad jag vill för varje dag.

Rev ut en artikel ur VLT om en dagmamma och det liksom stack till i hjärtat av längtan. Det är min dröm.

Bo på landet i ett stort hus, med alla fina människor runt omkring mig, och så ha barn, få vara dagmamma.

Jag ska kontakta denna kvinnan och se om jag kan hälsa på och få tips om hur hon gjorde för att starta.

Snart är det dags, det känner jag! Jag ska bara resa lite mer :)

---

Jag ska fortsätta blogga här, skriva ner vad jag gör om dagarna. Det kommer hända massor av kul som jag vill minnas. Stunderna i Sverige får inte vara mörka mer, det måste vara över nu. Jag håller mig upptagen till tusen nu i vinter och sen väntar en härlig resa igen den 28 dec :)

---

Nu ska jag packa upp och ordna här hemma. Jag har så mycket saker...

Ibland blir jag rädd för mig själv. Är jag en galen samlare? =P

Fast jag har ju stenkoll på ekonomin, och köper bara sånt jag vet kommer användas.

Många barn ska glädjas av mina leksaker! <3