Ah vad jag langtat, i 5 veckor har det kannts som att hjartat ska brista itu utav langtan.
Costa Rica har inte varit sa illa som jag kanske fick det att lata som i borjan men det har inte varit nagon vidare njutning heller. Jag kanner bara ingenting for landet. Svart att forklara, och vill inte lata som en pessimist heller sa jag ska inte ens forsoka mig pa att forklara. Det bara kanns ingenting och jag ar glad att aka harifran.
Men aven glad att jag akte hit och sag mig for, nu vet jag ju vad det handlar om!

Jag har mott fantastiska manniskor och det ar jag evigt tacksam for, men nu vill jag bara harifran, kunna lagga den har resan till minnet bakom mig och se framat! Jag ar saker pa att jag kommer fortsatta traffa manga av de fina sjalar jag mott harborta sa det kanner jag mig valdigt nojd over =)

Jag saknar verkligen Sverige, mina barn, mina rattor, min underbara familj <3 Jag vill hem nu.

Imorgon kl 7am flyger jag till L.A, hoppas pa att det ska ga battre an vad det gjorde att flyga hit. Men det aterstar val att se! Jag ska skriva en tydlig lapp och lagga i vaskan sa de vet vart de ska skicka bagaget om det kommer bort. Har ju bara en dag i L.A innan jag aker till Sverige sa inte all tid i varlden att vanta pa en vaska.

Forst ska jag kopa lite godis och kaffe till er darhemma, eller godiset ar nog mest till mig. Men kaffe ska ni fa!

=)