Ja ni, jag tror jag har hittat vad som ar fel pa mig. Jag googlade pa hes och halsont och fick fram stambandskatarr. Symtomen stammer in bra pa mig. Jag har knappt nagon rost kvar alls nu. Det ar laskigt. Jag vagar inte prata overhuvudtaget, bara kollar ibland sa att rosten fortfarande ar kvar. Men annars jag tyst som en liten mus.

Iso ar pa vag hem nu. Det ar tomt utan henne. Usher gick pa radion pavag hem, men den var inte lika bra dne har gangen. Det har varit roligt att resa tillsammans, om an jobbigt fran stund till stund! Vi har ju gatt igenom en hel del tillsammans nu ;P Intensiv resa minst sagt, men minnesvard :)
Skont for henne att fa komma hem! Jag ar sa himla avis. Jag vill bara hem och lagga mig i min sang. Och mysa med min familj. Och traffa alla "mina" barn. Jag vill hem.

Fast samtidigt vill jag ju stanna har. Jag ska ju tatuera mig, och volontararbeta med grisar! Det ska ju bli hur kul som helst. Det ar bara lite jobbigt nu nar man ar ensam och sjuk. Jag ger det en vecka till, kan jag inte prata efter det ar det val ingen ide att stanna. Kanske snabb tatuerar mig och sen aker jag hem och njuter av sommaren :)
Grisarna kan jag jobba med nasta gang jag kommer hit!
Vi far se vad som hander, nu ska jag lagga mig i soffan. Kunde inte sova bra inatt for halsen bara kliade. Jag haller pa att hosta sa ja spyr, och det ar inget bra stod det pa internet. Hosta, harkla sig och prata ar det sista jag ska gora...

Jaja, over n out. Nu maste jag vila huvet.

Puss och kram!!